Bloggvänner

tisdag 17 maj 2011

Man får glädjas åt det (stora i det) lilla...

Kylan och snålblåsten håller ett fast grepp om Västerbotten.  Gråmulet och endast 3 plusgrader. Fåglarna sjunger dock och lovar att det kommer bättre tider. Fast de sitter ofta på vinterfågelbordet och blänger in genom köksfönstret, som för att begära bättre betjäning vid matbordet. Och det fungerar ju: maken köpte mer solrosfrön;-)
Det är vantar på som gäller på morgonpromenaden. 
Man får glädjas åt (det stora i det) lilla. Som att...
...kylan gör att vårlökarna inte blommar ut så fort som de brukar...

...kungsängsliljorna börjar slå ut. Och dessutom sprider de sig och blir fler för varje år, både vita och vinröda...

...rosenpionen jag sådde för några år sedan kommer med sin första knopp!! Och inte bara en, utan hela TRE stycken! Ett litet mirakel, så härlig är känslan när det lyckas...

...härligt att se den mustiga färgen i nävans bladverk. Denna är ett fröbarn från 'Midnight Reiter'. Det blev två plantor, så olika varann som syskon kan bli, men ändå tydligt nära släkt. "Storebror" blir ca 50 cm hög, på det tillkommer blomstänglarna, ca 25 cm till. Den blommar hela sommaren med stora lila blommor, men tappar bladfärgen och blir mörkgrön frampå sommaren. "Lillebror" blir inte högre än ca 20 cm, plus 10 cm till för blomstänglarna. Plantan blommar bara en gång, men är då helt lila. Dessutom behåller den sin mustiga färg hela sommaren. Det är bevisat igen att syskon inte behöver se lika ut eller ha samma temperament...



...ett av förra sommarens impulsköp, Lönnbräcka (Mukdenia rossi),tittar upp ur marken, gullig! Nu väntar jag på det intressanta bladverket...



...det är alltid lika mäktigt när stäppkålens blad tränger upp ur marken. Det känns som att det borde mullra lite om den....
Stäppkålen fick mig
plötsligt att tänka på murklor; lika skrynkliga och obevekliga när det knuffar sig upp ur jorden. Nu blev jag sugen på barndomens söndagsälgstek med murkelsås, det var innan det blev så farligt att äta murklor. Jag tror inte jag har tagit nån större skada...
...likt juveler ligger regndropparna kvar i våraklejans vackra blad...


...julrosen blommar som om den vore tokig...




...plantorna är äntligen uppmärkta inför växtloppisen! Ett snabbtips om man inte har gott om märketiketter är att använda engångsplastknivar. Inte snyggt, men snabbt! Jag panikköpte mina på macken;-)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriv gärna en rad, då blir jag glad!
Det är alltid kul se om nån läst mina funderingar;-)

Du kan kommentera även om du inte har en egen blogg eller en g-mailadress. Klicka i Anonym så kan du skriva en rad ändå!
Åsa